Due diligence handlar inte om dokument – det handlar om förtroende
När entreprenörer hör uttrycket due diligence tänker många på dokument.
Bolagsordningar.
Aktieböcker.
Avtal.
Styrelseprotokoll.
Excel-filer i ett datarum.
Det är en naturlig association. Det är trots allt genom dokument som investerare, köpare och deras rådgivare granskar ett bolag.
Samtidigt riskerar den bilden att missa det som egentligen är kärnan i processen.
Due diligence handlar nämligen sällan om dokumenten i sig.
Den handlar om förtroende.
När en investerare överväger att investera flera miljoner kronor i ett bolag försöker denne i grunden besvara en relativt enkel fråga:
Kan vi lita på att bolaget ser ut som det beskrivs?
Det är den frågan som driver hela processen. Dokumenten är bara verktygen som används för att hitta svaret.
Granskningen börjar långt innan datarummet öppnas
Många grundare utgår från att due diligence inleds när investeraren skickar sin första dokumentlista.
I praktiken börjar processen betydligt tidigare.
Redan under de första mötena bildar sig investeraren en uppfattning om bolaget, ledningen och affärsmodellen. När den formella granskningen väl påbörjas handlar det ofta mindre om att upptäcka nya möjligheter och mer om att verifiera att verkligheten överensstämmer med den bild som tidigare har presenterats.
Det är därför investerare ofta reagerar starkare på inkonsekvenser än på själva problemen.
Ett bolag kan ha juridiska frågor som behöver lösas.
Det är sällan avgörande.
Däremot kan förtroendet snabbt påverkas om investeraren upplever att information har utelämnats, förskönats eller presenterats på ett sätt som inte speglar verkligheten.
Den största risken är därför ofta inte problemet i sig.
Den största risken är osäkerheten kring problemet.
Det investerare letar efter är inte perfektion
En vanlig missuppfattning bland grundare är att due diligence handlar om att hitta fel.
I verkligheten förväntar sig investerare att hitta fel.
Särskilt i startups och tillväxtbolag.
Investerare vet att snabbväxande företag sällan är perfekta. De vet att processer förändras, att dokumentation ibland släpar efter och att verksamheter utvecklas snabbare än den juridiska strukturen runt dem.
Det som däremot skapar oro är mönster.
Ett saknat avtal är sällan ett problem.
Ett saknat avtal, kombinerat med otydliga ägarförhållanden, bristfällig dokumentation och oklarheter kring immateriella rättigheter, berättar däremot en historia.
Och det är historier investerare försöker förstå.
Föreställ dig två bolag med identisk omsättning, samma tillväxt och samma marknadspotential.
Det första bolaget har några mindre juridiska brister men kan förklara dem, dokumentera dem och visa hur de ska hanteras.
Det andra bolaget har ungefär samma brister men saknar tydliga svar.
Vilket bolag framstår som mest investeringsbart?
För de flesta investerare är svaret självklart.
De viktigaste frågorna finns sällan i dokumentlistan
När investerare granskar ett bolag försöker de egentligen inte förstå dokument.
De försöker förstå verksamheten.
Dokumenten används för att besvara större frågor.
Vem kontrollerar egentligen bolaget?
Är grundarna fortfarande överens om bolagets framtid?
Äger bolaget sina viktigaste tillgångar?
Finns det regulatoriska risker som kan påverka verksamheten om två eller tre år?
Kan det finnas framtida tvister som ännu inte syns på ytan?
En investerare som granskar ett konsultavtal gör det inte därför att avtalet i sig är intressant.
Investeraren försöker förstå om bolaget verkligen äger den teknologi som skapar värde.
På samma sätt granskas aktieägaravtal inte främst för att analysera juridiska formuleringar.
De granskas för att förstå vem som faktiskt fattar besluten.
Många problem upptäcks först när bolaget blir framgångsrikt
En av de mer paradoxala aspekterna av due diligence är att processen ofta synliggör problem som har funnits i flera år utan att påverka verksamheten.
En konsult utvecklade den första versionen av produkten.
Koden fungerar fortfarande.
Kunderna är nöjda.
Ingen har någonsin ifrågasatt ägandet.
Sedan genomförs en investeringsrunda.
Plötsligt vill investeraren veta exakt vem som äger rättigheterna till teknologin.
Problemet uppstod inte under investeringsprocessen.
Problemet uppstod flera år tidigare.
Det blev bara synligt först när någon började ställa frågorna.
Samma sak gäller ofta ägarstrukturer, bolagsstyrning och historiska investeringar.
Det som fungerade utmärkt så länge ingen granskade bolaget kan bli en central fråga när investerare eller köpare vill förstå riskbilden.
De bäst förberedda bolagen använder due diligence som ett strategiskt verktyg
Många entreprenörer betraktar due diligence som något som måste genomföras därför att investeraren kräver det.
De mest framgångsrika bolagen ser processen annorlunda.
De använder den som ett verktyg för att förstå sin egen verksamhet.
Genom att identifiera juridiska, kommersiella och operativa risker innan en investerare gör det skapas inte bara en smidigare process.
Det skapas också ett bättre förhandlingsläge.
När dokumentationen är på plats, immateriella rättigheter säkrade och ägarstrukturen genomtänkt kan diskussionen fokusera på bolagets framtid istället för dess historiska problem.
Det är ofta där värde skapas.
Slutsats
Due diligence är i grunden inte en juridisk process.
Det är en process för att reducera osäkerhet.
Investerare, köpare och andra finansiella aktörer försöker förstå vilka risker som finns, hur de påverkar verksamheten och om de står i proportion till den potential som bolaget erbjuder.
För entreprenörer innebär det att due diligence inte bör ses som något som börjar när dokumentlistan anländer.
Den börjar långt tidigare.
Den börjar i hur bolaget byggs, dokumenteras och styrs varje dag.
När den formella granskningen väl inleds är det ofta för sent att skapa förtroende.
Då är det dags att visa att det redan finns.
Forsety Legal hjälper entreprenörer, investerare och tillväxtbolag att förbereda sig inför investeringar, företagsförvärv och andra strategiska transaktioner. Genom proaktiva juridiska genomgångar och transaktionsförberedelser hjälper vi våra klienter att identifiera risker, stärka sin förhandlingsposition och skapa förutsättningar för en effektiv due diligence-process.
Vill du få uppdateringar om affärsjuridik, entreprenörskap, kapitalmarknader och internationella affärer kan du även prenumerera på vårt nyhetsbrev.
